girlsnpea

som kan ha många bollar i luften samtidigt. Vi fixar allt under press om vi måste, men i själen håller vi på att kollapsa. Egentligen så orkar man inte, men man måste bara för att eller för att andra inte ska bli lidande eller för att inte göra andra besvikna.
Vi människor är duktiga på att försöka vara duktig och på att försöka vara till lags.
Men vi skiter ofta och mkt i oss själva och hur vi mår och hur all stress tär på oss.
Nu undras det säkert om jag har nåt att säga med detta egentligen och visst, såhär är det, jag har saker upp över öronen att göra, men jag vet inte hur mkt jag orkar. Det är så intensivt just nu, så det är väl bara att bita ihop och tuffa på.

Åsså känner jag mig ensam. Jag går här i min lilla bubbla och gnetar på i min egna lilla värld. Och utanför min bubbla så verkar alla ha nånstans att gå. Nånting att göra. Någon att träffa.
Undra om jag är en jobbig eller komplicerad människa att vara med, det kanske är därför som jag inte har så många.

Äsh, inte ska jag sitta här och grubbla över mitt tråkiga liv i min egna lilla bubbla, det finns andra som har det värre.

Puss, puss..

Jag har faktiskt tillverkat min sons egna pepparkakskläder till hans luciatåg på onsdag. Eller ja, iaf tröjan, byxorna får bara vara bruna.
Men tröjan blev jätte bra, jag är nöjd över mig själv .

Åsså har jag varit hemma med sjuka barn, den minsta har feber.
Så vi har legat i soffan tillsammans hela dagen och kollat på film.
Det var mysigt, för det är inte så ofta man gör sånt med sina barn faktiskt och speciellt inte med min minsta, för han är så jäkla pappig.
Han vill nästan aldrig vara med mig och jag får aldrig hjälpa honom med saker och ting, utan det ska pappa göra.
Så kul är det inte att känna sig oomtyckt av sin egen son.
Jag vet att han älskar mig, men jag vill ju också hjälpa honom och sånt.
Men iaf, idag var vi ju hemma ensamma och då går det bra att komma till mamma, det är ju bra iaf.

Imorrn är det jobb igen och vet ni vad? Jag trivs bra på dagen, tror faktiskt inte att jag vill jobba på natten igen.
Haha..jag vet att jag har klagat över att börja på dagen, men jag ljuger inte när jag säger att jag verkligen hade svår ångest över det. Mådde så dåligt så att jag trodde att jag skulle bli uppäten inifrån. Men det är faktiskt rätt lugnt nu efter första veckan som dagarbetare.
På torsdag ska vi faktiskt ut med jobbet och bowla och käka på Olearys, det ska bli trevligt faktiskt.

Ne nu måste jag ta och skicka iväg ett mess till min vän, måste ju ta en kopp snart..

Ta hand om varandra nu..