girlsnpea

och titta inte in i skuggan. Fyll ditt hjärta med sång och glädje på din väg idag, för allt kommer gå dig väl.
Ta dig an utmaningen med att fullfölja alla dina planer med en glädje i hjärtat som aldrig kommer att försvinna.
Känn glädjen och balansen i allt vad du gör idag för detta är en speciell dag.
Första dagen i ditt nya liv.`

Den här texten fick jag av min barndomskompis, sen 19 år, på sms häromdagen.  Hon är en häxa och hon spår i kort och hon har känslor. Hon känner på sig om saker och ting och jag har aldrig kunnat ljuga för henne. Hon är den människan som känner mig bättre än vad jag känner mig själv. Och ibland kan det vara skönt, men i andra situationer så är det lite jobbigt, eftersom att hon kan se rakt igenom en. Man kan inte värja sig ifrån att öppna sig.
Och hon har tydligen den senaste tiden känt på sig att jag inte har mått så bra och det är ju det att jag inte har berättat nåt för henne heller om vad som har skett och hur det har varit. Men hon har bara vetat.
Men jag försöker som sjutton, för jag är äckligt less på mig själv nu som inte kan ta mig i kragen och börja tänka i nya banor och tänka på mig och mitt välmående. Det måste bli nån ändring och jag måste hitta ett ljus där framme.
Jag måste börja förstå att mitt liv kan bli lyckligt och rikt. Men jag vet inte vad det är som gör att jag hela tiden trillar tillbaka till gamla tankebanor, för jag är ju så fruktansvärt redo att släppa det förgågna och se framåt.
MEN VARFÖR ÄR DET SÅÅÅ SVÅRT??
Men jag är ju iaf medveten om det och det är nog det första steget. Och medveten är jag, nästan lite för medveten känns det som ibland..